Som med alla etiska frågor finns det flera olika synpunkter och perspektiv som kan anses vara korrekta. Jag har valt att studera dödshjälp och analysera över huruvida det är rätt eller fel med detta. Dödshjälp, så kallad eutanasi, innebär att man ska ha rätt till att hjälpa en t ex sjuk patient till döden för att han eller hon önskar att avsluta sitt liv; detta är en stor fråga som debatterats mycket om den senaste tiden.

Det finns många frågor man ställer sig inom detta ämne för att kunna besluta huruvida det är rätt eller fel samt vems beslut det är att tillåta dödshjälpen. I det här arbetet visar jag på de olika ståndpunkternas åsikter utan att påvisa min egen slutsats förrän i slutet. Jag har också fördjupat mig i olika typer av etiker och analyserat över vilka av dessa som förekommer mest inom dödshjälpsfrågan. All fakta är hämtad från lektionsanteckningar, UR:s hemsida (http://www3.ur.se/Veteran/templates/ArticlePage____3700.aspx) samt folkpartiets hemsida (http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____32386.aspx)

Först är det viktigt att man skiljer på aktiv och passiv dödshjälp. Med aktiv dödshjälp menar man att läkaren kan påskynda en patients död genom att ge överdos av t ex sömnmedel, medan passiv dödshjälp betyder att man kan avbryta eventuella åtgärder och hålla sig undan från patienten. Under läkarsamråd med patienten och dess anhöriga är passiv dödshjälp tillåten i Sverige till skillnad från den aktiva.

Förespråkare för regeletiken, även kallad pliktetik, menar att man ska styra sina handlingar efter de oskrivna regler som finns, alltså det som är rätt gentemot den plikt man har. Alltså är de emot dödshjälp eftersom de skulle anse att en läkares plikt är att rädda liv mot alla odds. Man skulle kunna dra en parallell med World Trade Center år 2004 då flera hundratals brandmän riskerade sina egna liv för att rädda andras, vilket är trogen regeletik. Fördelen med regeletiken i detta ämne är att liv inte går till spillo, men problemet är att goda gärningar ställs mot varandra, att man tvingar någon till fortsatt liv mot dennes vilja.

Pratar man istället om konsekvensetiken är det konsekvensen som avgör rätt och fel. Man utgår då efter det som ger den största totala lyckan, vilket kallas utilitarism. Detta innebär att utilitarister är emot dödshjälp eftersom det troligen skulle bringa olycka till alla omkring den sjuke personen och bara lycka till denne. Å andra sidan skulle de också kunna vara för dödshjälp i och med att även människor omkring en patient skulle må bättre av att denne fick falla i evig sömn. Det är just detta som är en problematik inom konsekvensetiken. Fördelen med konsekvensetiken är då att resultatet oftast blir till det bästa för majoriteten människor, men samtidigt kan det innebära att den som efterfrågar dödshjälp på grund av smärtor måste lida än mer. Man kan jämföra med demokrati, då det i demokratiska länder förekommer konsekvensetik när medborgarna ställs inför val - då avgör majoriteten eftersom att flest människor då blir lyckliga.

Tittar vi på sinnelags-eller-avsiktsetiken är det istället tanken bakom en handling som styr huruvida det är rätt eller fel. Ger en läkare dödshjälp med tanken om att det blir bättre för den sjuke, är det rätt. Om läkaren istället drar ur slangarna med en ond tanke bakom, är det fel. Detta kan liknas med många religioner vars handlingar styrs genom avsikten. Även i vårt rättssystem idag kommer människor undan med t ex mord och stölder eftersom deras syfte var gott. Detta är också ett problem inom eutanasi, att om man tillämpar sinnelagsetiken kan en enstaka individ egoistiskt strunta i andras åsikter för sin egen vinning. Så enligt sinnelagsetiken är ett beslut om aktiv dödshjälp endast upp till individen, eller en beslutstagande anhörig som avgör ifall detta är en god handling vilket i sin tur förefaller korrekt enligt avsiktsetiken.

Till sist finns det en etik som kallas för situationsetik. Som man genast hör på namnet, handlar detta om att situationen avgör rätt eller fel. Anhängare till denna etik menar att det inte går att förutse en handling. Med andra ord kan man aldrig veta vilken etik man kommer att nyttja i diverse situationer och de anser att man ska följa sin moraliska vägvisare, alltså det som känns bäst, när man står inför ett val.

De som är för dödshjälp använder sig till mestadels av känsloargument när de pratar om att en människa själv har rätten att bestämma om denne vill leva eller inte. De anser att en människa inte ska behöva lida i plågsamma smärtor om det mot slutet ändå leder till t ex döden. De menar också att de i personens omgivning likaväl borde förstå beslutet den sjuke tar, även om det innebär döden. Samtidigt argumenterar andra människor emot detta och påpekar att det kan liknas med mord och/eller dråp. I konsekvensetikens anda menar de att det är egoistiskt med dödshjälp eftersom det drabbar så många i ens omgivning.

Tidigare har jag varit för dödshjälp och ansett att det är självklart att en människa ska bestämma över sitt eget liv och hur denne vill använda det. Men efter att ha arbetat om detta ämne och granskat det lite närmre har ambivalens uppstått hos mig. Om aktiv dödshjälp vore lagligt i Sverige kan kommande scenario uppstå:
En människa är t ex extremt handikappad och kan varken prata eller röra sig. Vem ska bli den som avgör om dödshjälp är nödvändigt då eller inte? Vem har rätten att bestämma över dennes liv? Och varför skulle aktiv dödshjälp vara annorlunda än mord/vållande för annans död?

Folkpartiet är emot att en läkare ska ha rätten till att både rädda och släcka liv ? med andra ord anser förespråkare för detta argument att en läkare borde ha rätten till att döda en annan människa. I och med dessa privilegier för läkare kan det i sin tur förekomma missbruk av dessa inom sjukvården och läkare skulle kunna utföra dödshjälp på en patient bara för att han eller hon inte gillar personen i fråga. Det kan liknas lite med betygssättning på vissa skolor där det kan hända att en elev får bättre eller sämre betyg beroende dennes relation till läraren. Min slutsats är med andra ord att dödshjälp inte borde tillåtas, trots att jag kan känna medlidande med sjuka människor utan en stabil framtid. Trots att jag politiskt ställer mig mer åt vänster än höger, håller jag med det liberaliska Folkpartiet när de på hemsidan skriver detta:
?? aktiv dödshjälp riskerar att leda till att människovärdet reduceras. Ingen med ett funktionshinder eller en svår sjukdom ska känna oro för att hennes rättigheter till liv och värdighet inte respekteras. Detta argument mot eutanasi måste tas på största allvar av såväl förespråkare som motståndare.?