framtidsplaner
Är det någon mer som bara vill åka bort ifrån den här jävla stressen och leva igen, leva som man gjorde när man var barn, när ens största problem var att man tappat ena vanten, att någon tagit ens gula spade och man vägrade använda den gröna, eller att ens tuschpennas färg tagit slut.. Jag vill vara barn igen. Jag har nästan lite smått panik. Det känns som om allt går så fort. Och framför allt känns det som att jag har så lite tid på mig för att både utbilda mig och skaffa ett stabilt yrke, familj, volvo, villa och vovve liksom. Jag är 19, det är blott 3 månader kvar tills jag fyller 20 år och då är det lika långt kvar till min fyrtioårskris som till min födsel. Det känns som så många har skaffat familj och sånt i början av 20-årsåldern liksom, och det sätter ju lite press. Och jag som läser en lärarutbildning på 5,5 år på universitetet, jag kan ju inte direkt ha ett barn under den tiden liksom. Sitta och amma på pedagogikföreläsningarna? Skulle inte tro det. Så jag lär liksom vara typ 25 år när jag slutar min utbildning och då ska man söka jobb liksom. Och först då kanske man har tid att hitta rätt gubbe i sitt liv som ska bli farsa åt de små snorungarna. Gärna en man som har som intresse att byta blöjor, torka bajs, torka spyor, tvätta, städa, diska, laga mat, stryka, damma, allt sånt roligt hemma. Så kan jag ta hand om inkomsten, för lärare
tjänar ju såååååå bra.... *host* Men jag ska ju ha sålt massa egenskrivna låtar till stora artister så jag kan tjäna kosing på den vägen också. Då kan ju min man bli en hemmaman medan barnen är små. Sedan när de blir 14, börjar supa och knulla runt med okända bimbos och/eller otrogna äckelsvin så kan min käre make också börja jobba, och direkt när barnen är 18 slänger vi ut dem ut huset för att kanske då äntligen, vid.... säg 45-50 års ålder, få en tid ensamna, för oss själva. För vi lär ju inte ha pippat (eller som man annars kan kalla det: "waka waka") sedan han gjorde mig på smällen på nyårsafton 2015 så att våra goda vänner var tvungna att slänga biljardbordet i källaren. Nu har jag glömt vad det var jag egentligen hade för mening med all denna smörja. Jo just det, att jag är stressad och nervös inför framtiden. Vad kommer det att bli av mig liksom? oh jesus jag känner igen det där :) jag vill hinna leva livet innan jag skaffar småbarn, och min maxålder på att skaffa barn är 25. Dock har jag hoppat av lärarutbildningen och tänker stanna som uska :)
haha långt utlägg för att komma till saken :D
ja man blir stressad över allt man "måste" göra. men hitta en gubbe kan du ju göra innan du slutar lärarutbildningen, man behöver ju inte skaffa barn direkt man hittar gubben liksom :)
jag börjar oxå känna lite panik över utbildning o jobb o barn o allt, och betänk då att jag är 6 år äldre än dig, har läst en utbildning som inte ger ett enda jävla jobb fast jag sökt flera hundra, har en gubbe sen snart 6 år tillbaka som jag fortfarande inte bor ihop med, osv. stress.
sv: allt är jättbra:) själv?
Svar: Mm, det gör jag, du med eller!? :)
Jobbigt att tänka så. :/
Sv. Tack du :)
tack, din också :) <3 hur är livet?
Andas, och kom ihåg att ha roligt! Allt måste inte hända nu, du kommer vara en lyckligare människa när du är 30 om du följer ditt hjärta nu, än om du gör det du känner att du "ska" göra.
Stor Kram! <3
Oj, du har bytt design igen på bloggen....fin...
Oj, du ska nog inte ora dig så mkt utan ta dagen som den kommer....men jag förstår dig med denna stress...Grabben som går på första ring har läxor som om han gick på högskola...det ska analyseras, egna värderingar osv...När jag gick i skolan då räckte det med att man plugga in ämnet man skulle ha prov i och man fick man svara på ett prov , som man sedan glömde man bort...Så var det på min tid :0)....
Inte alls som nu...Ribban har verklgien höjts....
I 9:an hade han vg och mvg i ämnena och idag har han nsätan IG i varje....Då undrar man vad som hänt...för han pluggar verkligen..Nä, det är kraven som höjs och allt lärande ska gå så förbannat snabbt...Vi får se hur han kommer att göra nästa höst..om han väljer ngn anna linje eller om det går bättre för honom...
Genomsnittsåldern för att skaffa sitt första barn i dag ligger nog runt 27-28 år tror jag...så du har ett tag kvar lilla gumman :0)...
Lev livet och tänk inte så mkt.......Den bästa tiden är mellan 20 och 30 år ska du veta...säger en som redan levt detta liv och skulle gärna göra om det :0)...


2012