2012
genuspedagogik
Första uppsatsen vi skulle skriva här på lärarprogrammet i Linköping, var om perspektiv på ett specifikt ämne man själv fick välja. Jag valde att prata om genuspedagogik, och här ser ni min uppsats. (OBS: Fotnoter finns inte med här i bloggen).
På båda sidor om katedern
Genom skolundervisningen ska flickor uppfostras till att så småningom bli goda mödrar och makar. I alla fall om man följer Jean-Jacques Rousseaus förordningar angående uppfostran på 1700-talet. Den teorin har följt med länge i skolans historia och hade stort inflytande på pedagogiken under slutet av 1800-talet inom såväl läroverket som folkskolan. I den sistnämnda delades klasserna in efter kön och på vissa ställen hade man till och med separerade ingångar för pojkar och flickor . Pojkarna skolades i idrott för en ”grovmotorisk disciplinering” medan flickorna genom slöjd och huslig ekonomi utvecklade sin finmotorik och känslan för ordning och reda.
En högstadielärare i åldern 30-40 menar att hon inte gör någon skillnad efter kön på sina mattelektioner, ty båda könen tar för sig ungefär lika mycket. Skillnaden är att pojkarna oftast gör sig synliga genom att prata rakt ut eller bryta mot regler, men hon inflikar att det finns undantag där även flickor söker uppmärksamhet på detta sätt. Dock erkänner hon att det förekommer särbehandling av könen på hennes idrottslektioner. Anledningen uppger hon är att flickor har svårt att hävda sig mot pojkar. Därför låter hon flickor möta flickor i exempelvis fotboll för att de ska våga ta för sig mer och visa sin fulla kapacitet i ämnet.
Under den senare delen av 1800-talet var gymnastik ovanligt för flickor, ty man ansåg att de inte kunde utföra samma övningar som pojkarna . Även den intervjuade högstadieläraren påpekar detta. Hon menar att det är ett faktum att flickor och pojkar är olika konstruerade och att de omöjligen kan mötas på lika villkor i idrott. Då kan man fråga sig om högstadieläraren fått sin åsikt från samhällsvärderingar eller om det helt enkelt finns i hennes gener att tycka som hon gör.
I historien har flickor inte fått chansen att utföra samma övningar som pojkar för att kunna utveckla sina idrottskunskaper. Om flickor under sent 1800-tal fått samma gymnastikundervisning som pojkar, hade då paradigmen på typiskt flickor och typiskt pojkar inom skolidrotten varit annorlunda? Och om dagens lärare ger alla elever lika förutsättningar under gymnastiken, kommer uppfattningen om manligt och kvinnligt att se annorlunda ut i framtiden? När barn uppfostras så att flickor ska ta hand om dockbarn och låtsas laga mat medan pojkarna leker med bilar och låtsas vara riddare, är det inte så lätt för dem att sedermera bryta dessa traditionella könsroller och stereotyper, ty de tror att det är efter dessa mönster samhället är menat att vara.
Å andra sidan kan man tänka sig att det handlar om genetiska arv; att pojkar föds med så kallade manliga instinkter medan flickor från födseln anpassar sig till att vara det underlägsna könet. Har finansmannen Mats Qviberg rätt när han påstår att ”Det ligger i kvinnors gener att vilja bli försörjda av män” ? Från detta perspektiv handlar det alltså om att manligt och kvinnligt är biologiskt och inte framskridet genom sociala påtryckningar.
Två elever på gymnasiet, en kille och en tjej, tillfrågades om de upplevt särbehandling i skolan. Killen svarade att han ofta känner att tjejerna får mer uppmärksamhet och hjälp på lektionerna och att lärarna uppfattar killar som ”stökiga” och ”högljudda”. Tjejen däremot sa sig uppleva att killarna alltid tar plats genom egoistiskt tänkande. Hon menade att de är högröstade och inte låter någon annan komma till tals. Dessutom påstod hon sig ofta höra killar i skolan säga att kvinnor är det svaga könet och inte kan lika mycket som män. Dock hade ingen av dessa två elever uppfattat någon övergripande könsdiskriminering från lärarna.
Kan det vara så att samhället förvärrar bilden av könsindelningen? Finns möjligheten att genuspedagogiken växt fram både genetiskt och sociologiskt? Men den största frågan må ändå vara: Förekommer det verkligen en allvarlig särbehandling av pojkar och flickor i dagens skolor, eller har samhället målat upp en felaktig bild av det vi kallar verkligheten?
Referenser
Crona, Malin (060901), Dagens Industri, Direktörens skandaluttalande, hämtat 080827, http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fmenusection%3DDinapengar%3BDinapengarNyheter%26ArticleID%3D2006%255c08%255c29%255c988%26o%3Dsp3
Johansson, Ulla & Florin, Christina (1996), Tre kulturer – tre historier: ”Disciplinering i läroverk, flickskolor och folkskolor under 1800-talets senare hälft”. I.S.G. Nordström (red.), Utbildningshistoria. Årsböcker i svensk undervisningshistoria, vol. 182. Uppsala: Reprocentralen HSC.
Sandström, C-I. (1997) Utbildningens idéhistoria. Borås: Svensk Facklitteratur AB.
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm:
Liber.
På båda sidor om katedern
”Att vara lärare innebär att i stor utsträckning möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av individer sammansatta i grupper.”
Som lärare är det viktigt att ge alla elever lika mycket uppmärksamhet oavsett kön, ålder, etnicitet och religion, speciellt när man arbetat en längre tid inom yrket, ty risken finns att mycket sker av gammal vana. Hur kommer det sig då att en del lärare fortfarande följer traditionella schablonartade stereotyper? Och är dessa könsroller genetiskt betingade eller handlar det om en social konstruktion?Genom skolundervisningen ska flickor uppfostras till att så småningom bli goda mödrar och makar. I alla fall om man följer Jean-Jacques Rousseaus förordningar angående uppfostran på 1700-talet. Den teorin har följt med länge i skolans historia och hade stort inflytande på pedagogiken under slutet av 1800-talet inom såväl läroverket som folkskolan. I den sistnämnda delades klasserna in efter kön och på vissa ställen hade man till och med separerade ingångar för pojkar och flickor . Pojkarna skolades i idrott för en ”grovmotorisk disciplinering” medan flickorna genom slöjd och huslig ekonomi utvecklade sin finmotorik och känslan för ordning och reda.
En högstadielärare i åldern 30-40 menar att hon inte gör någon skillnad efter kön på sina mattelektioner, ty båda könen tar för sig ungefär lika mycket. Skillnaden är att pojkarna oftast gör sig synliga genom att prata rakt ut eller bryta mot regler, men hon inflikar att det finns undantag där även flickor söker uppmärksamhet på detta sätt. Dock erkänner hon att det förekommer särbehandling av könen på hennes idrottslektioner. Anledningen uppger hon är att flickor har svårt att hävda sig mot pojkar. Därför låter hon flickor möta flickor i exempelvis fotboll för att de ska våga ta för sig mer och visa sin fulla kapacitet i ämnet.
Under den senare delen av 1800-talet var gymnastik ovanligt för flickor, ty man ansåg att de inte kunde utföra samma övningar som pojkarna . Även den intervjuade högstadieläraren påpekar detta. Hon menar att det är ett faktum att flickor och pojkar är olika konstruerade och att de omöjligen kan mötas på lika villkor i idrott. Då kan man fråga sig om högstadieläraren fått sin åsikt från samhällsvärderingar eller om det helt enkelt finns i hennes gener att tycka som hon gör.
I historien har flickor inte fått chansen att utföra samma övningar som pojkar för att kunna utveckla sina idrottskunskaper. Om flickor under sent 1800-tal fått samma gymnastikundervisning som pojkar, hade då paradigmen på typiskt flickor och typiskt pojkar inom skolidrotten varit annorlunda? Och om dagens lärare ger alla elever lika förutsättningar under gymnastiken, kommer uppfattningen om manligt och kvinnligt att se annorlunda ut i framtiden? När barn uppfostras så att flickor ska ta hand om dockbarn och låtsas laga mat medan pojkarna leker med bilar och låtsas vara riddare, är det inte så lätt för dem att sedermera bryta dessa traditionella könsroller och stereotyper, ty de tror att det är efter dessa mönster samhället är menat att vara.
Å andra sidan kan man tänka sig att det handlar om genetiska arv; att pojkar föds med så kallade manliga instinkter medan flickor från födseln anpassar sig till att vara det underlägsna könet. Har finansmannen Mats Qviberg rätt när han påstår att ”Det ligger i kvinnors gener att vilja bli försörjda av män” ? Från detta perspektiv handlar det alltså om att manligt och kvinnligt är biologiskt och inte framskridet genom sociala påtryckningar.
Två elever på gymnasiet, en kille och en tjej, tillfrågades om de upplevt särbehandling i skolan. Killen svarade att han ofta känner att tjejerna får mer uppmärksamhet och hjälp på lektionerna och att lärarna uppfattar killar som ”stökiga” och ”högljudda”. Tjejen däremot sa sig uppleva att killarna alltid tar plats genom egoistiskt tänkande. Hon menade att de är högröstade och inte låter någon annan komma till tals. Dessutom påstod hon sig ofta höra killar i skolan säga att kvinnor är det svaga könet och inte kan lika mycket som män. Dock hade ingen av dessa två elever uppfattat någon övergripande könsdiskriminering från lärarna.
Kan det vara så att samhället förvärrar bilden av könsindelningen? Finns möjligheten att genuspedagogiken växt fram både genetiskt och sociologiskt? Men den största frågan må ändå vara: Förekommer det verkligen en allvarlig särbehandling av pojkar och flickor i dagens skolor, eller har samhället målat upp en felaktig bild av det vi kallar verkligheten?
Referenser
Crona, Malin (060901), Dagens Industri, Direktörens skandaluttalande, hämtat 080827, http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fmenusection%3DDinapengar%3BDinapengarNyheter%26ArticleID%3D2006%255c08%255c29%255c988%26o%3Dsp3
Johansson, Ulla & Florin, Christina (1996), Tre kulturer – tre historier: ”Disciplinering i läroverk, flickskolor och folkskolor under 1800-talets senare hälft”. I.S.G. Nordström (red.), Utbildningshistoria. Årsböcker i svensk undervisningshistoria, vol. 182. Uppsala: Reprocentralen HSC.
Sandström, C-I. (1997) Utbildningens idéhistoria. Borås: Svensk Facklitteratur AB.
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm:
Liber.
Kommentarer
Postat av: Dress Like a Princess
hehe :)
Postat av: Linda med familj
Ja helt underbart va det :) Alltid kul når dom man har tappat lite kontakt med hör av sig :)
Vilken snygg header du har :)
Postat av: Dress Like a Princess
javisst är de :)
Postat av: Camilla
Lämnar ni in via urkund? För i så fall kommer det här att fastna och det blir ju lite krångel innan du har bevisat att det är du som har skrivit uppsatsen. Bara så att du vet om det :)
Postat av: Anna
jag orkade inte läsa det :D
