Nu har jag äntligen skrivit klart allt som ska vara färdigt till i morgon. Eller ja, det som skulle vara läst har jag läst, men jag skrev läslogg på allt jag markerat i kursböckerna, och fan vad jag hade markerat... Varenda sida rosa :) Näjdå, men mycket var det. Fan, kom just på att jag inte har läst en artikel i kurskompendiet... Jaja, det får jag läsa när jag lägger mig om ungefär en timme drygt. Perfekt. Huh, tiden bara rusade iväg, har suttit 2,5 timme i sträck och bara skrivit och skrivit. Aj min rygg. Jag önskar mig massage i juklapp. Huh, min rygg mår inte riktigt bra.

I morgon är det seminarium (obs: nu har jag kollat schemat så att det är rätt) klockan 10-12 och det ska bli lite spännande då vi har nya klasser nu. Ska vara glad och uppåt och hälsa på alla och prata med många, även om jag har ont i huvudet och mår lite illa. Men så är det. Kanske mår jag lite illa för att kroppen håller på och förstå att den inte kommer få något socker nu, inga onyttigheter som den är van vid? Who know's, kroppen är ett mysterium som heter duga.

I morgon bitti blir det ingen promenad, utan det blir styrketräning på kvällen eftersom jag gick idag. Perfekt, har haft träningsvärk under bröstkorgen och i armarna idag efter gårdagens pass, sånt är roligt, då vet man att man har gjort något! Så ja, så blir det i morgon. Och så ska jag plugga vidare som en dåre så att jag slipper ta med mig massor hem i helgen då jag ska till farmor på middag. Längtar, kött och potatis och gräddsås! Mums, farmors gräddsås, en klass för sig, inget kan toppa den... Hoppas bara det finns nån karl som vill ha mig som man kan skaffa knattar med så att dom också får njuta av farmors goda sås. Vore riktigt sorgligt annars =(

Nåväl, livet knallar på bra trots små missöden då och då. Men så är det ju alltid, det kan ju inte vara perfekt alltjämt. Men bra är det, jag mår bra, är trött bara och känner lite tristess i vardagen, men jag tänker inte ge upp även om jag verkligen vill det ibland. Men nej, det tänker jag inte. Det är faktiskt allvar den här gången och jag kan faktiskt gråta en liten skvätt av lycka bara för att jag faktiskt har kommit igång ordentligt nu och inte gett upp som jag brukade förut. Jag är faktiskt stolt över mig själv. Och tänk, jag har hållit mig undan från godis i snart 1,5 vecka och det är sensation för att vara mig. Är riktigt glad över att jag faktiskt kan om jag bara skärper mig!

Hursomhaver, nu ska jag slappa lite innan det blir läggdags och lite mera plugg.
Puss och kram!